Förhandlingar om EU:s nya fiskefond (EMFF) i Europaparlamentet

Som en del av reformeringen av EU:s fiskeripolitik omförhandlas för närvarande även den reglering som styr fiskesubventionerna. Den nya fonden kommer att heta European Maritime and Fisheries Fund (EMFF).

I juli 2012 kom EU-kommissionens förslag till ny EMFF och Ministerrådet har redan kommit överens om ett utkast till överenskommelse, där man pekar på vilka förändringar man vill se i Kommissionens förslag. Men några frågor återstår att förhandla. I Europaparlamentet har den franska politikern Alan Cadec (EPP) blivit utsedd till rapporeur. Alan Cadec ska nu skriva förslag till hur Parlamentet vill att EMFF ska se ut. För närvarande förhandlar han med representanter för övriga politiska grupper (så kallade skuggrapportörer) om förslaget.

Den 10 juli har man planerat att Europaparlamentets fiskkommitté (PECH) ska rösta om Alan Cadecs förslag och därefter röstar hela parlamentet, vilket troligtvis sker i september 2013. Efter detta följer trialogförhandlingar mellan Parlamentet, Ministerrådet och Kommissionen om en slutlig EMFF.

Trialoger om den nya fiskeripolitiken (CFP) avslutade

På morgonen den 30 maj avslutades trialogerna mellan Ministerrådet, Europaparlamentet och EU-Kommissionen efter att man slutligen kommit överens om hur den nya fiskeregleringen ska se ut. I skrivande stund har vi ännu inte sett de överenskomna texterna men efter vad vi kunnat få fram är resultatet mycket bra. I huvuddrag ska:

• Fiskbestånden förvaltas så man fiskar på MSY (dvs. att fisket förvaltas långsiktigt enligt principen om maximalt hållbart uttag) till 2015 där det är möjligt, dock senast 2020. Bestånden ska återställas så att biomassan ligger över MSY. (I gällande CFPn finns inga konkreta mål för hur fiskbestånden ska förvaltas).
  
• Utkastförbud kommer att gälla med ett gradvis införande. I Östersjön gäller förbudet från 2015 för pelagisk fisk och från 2016 för övrig fisk. Vissa möjligheter för undantag upp till 5% av kvoten kan utnyttjas, men det kommer att vara begränsade av krav på specifika planer och kontroll. Medlemsstaterna är också skyldiga att övervaka utkastförbudet med kameror, observatörer eller liknande. (I gällande CFPn är man istället skyldig att kasta tillbaka all fisk som man inte ska landa, vilket lett till utkast på runt 1.7 miljoner ton årligen).
• Regionalisering genomförs där medlemsstaterna runt ett havsområde i mycket högre grad än idag kan utveckla lämpliga åtgärder för att uppnå målen i CFP och man minskar därmed den så kallade micromanagement från Bryssel.

Det som nu återstår är att ministerrådet och parlamentet måste godkänna denna överenskommelse genom röstning, vilket sannolikt sker innan sommaren. Även EU:s lagråd (legal service - LS) måste också godkänna överenskommelsen.

Ministerrådet beslutade om ett nytt förhandlingsmandat om den reformerade fiskeripolitiken

Ministerrådet beslutade den 15 maj om ett nytt förhandlingsmandat för förhandlingarna om en ny europeisk fiskelag. Nästa så kallad trialogue förhandling mellan Ministerrådet, Europaparlamentet och Kommissionen är planerad till 28-29 maj. Det nya förslaget har närmats sig Europaparlamentets förslag, men är fortfarande mindre ambitiöst. I det nya beslutet har man bland annat sänkt procentsatserna för hur mycket som får kastas tillbaka till 5% av totalfångsterna. Idag ligger andelen fisk som kastas tillbaka på drygt 15% för torskfisket i Östersjön och upp till 40% i Nordsjön. De undantag som finns kvar riskerar dock att förhindra de regelförenklingar som man planerat, vilket främst drabbar fiskeindustrin. Andra delar där förhandlingarna väntas bli fortsatt hårda gäller målen för när fiskbestånden ska vara återställda och hur mycket Europaparlamentet och rådet ska styra den regionala fiskeriförvaltningen.
Om inte parterna kommer överens innan sommaruppehållet förväntas inte förhandlingarna komma igång igen förrän i slutet av 2014.

Förhandlingar om den slutliga utformningen av fiskeripolitiken pågår

För närvarande pågår förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet, så kallade trialogue förhandlingar, om den slutliga utformningen av grundförordningen i den gemensamma fiskeripolitiken (CFP). Rådet representeras av nuvarande ordförandeskapslandet Irland och parlamentet av rapporteuren Ulrike Rodust. Man har hitintills hållit fyra förhandlingar men har nyligen höjt arbetstakten för att hinna komma överens under det Irländska ordförandeskapet, före sommaruppehållet. Under hösten kommer det att finnas mindre tid att arbeta med CFPn och alla parter är därför mycket angelägna om att komma överens innan sommaren för att ha en ny CFP på plats innan parlamentet går till val och EU kommissionen byts ut, våren 2014.

Historisk röstning då EU-parlamentet röstade för en helt ny fiskeriförvaltning

I onsdags den 6 februari röstade parlamentet om en ny
EU-reglering för fiske. Parlamentet visade då med överväldigande majoritet (502 för och 137 mot) att de stöder en reformering som kommer att sträva mot att återuppbygga fiskbestånden, rationalisera förvaltningen av fisket så att fisk inte längre kastas tillbaka i havet (sk. utkastförbud), regionalisera förvaltningen så att ministrarna i EU begränsar sina beslut till övergripande mål och lämnar detaljförvaltningen till medlemsländer och regioner.

Förändringarna gör det möjligt att förenkla regelverket för fiskenäringen och ger en större frihet till näringen att utforma sin egen verksamhet. En svaghet i förslaget som nu röstats igenom är dock att det innehåller en mycket svag styrning för att minska överkapaciteten av fiskebåtar inom EU. Överkapaciteten leder till att det blir lite fisk att fånga per fiskebåt, vilket leder till låg lönsamhet och högt tryck på politikerna att besluta om för höga fiskekvoter.

Onsdagens röstning var också historisk då det var första gången som EU-parlamentet var med och lagstiftade i enlighet med Lissabonfördraget.                                                                                Foto: Dan Tilander

Snart dags för EU-parlamentets röstning om fiskeripolitiken

Imorgon den 6 februari röstar Europaparlamentet om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. Fiskeriutskottets omröstning den 18 december 2012 var historisk, då utskottet för första gången röstade för att den kommande fiskelagen ska återuppbygga fiskbestånden och förenkla styrningen av fisket. Bland annat röstade fiskeriutskottet igenom ett förbud mot överfiske och för ett förbud mot utkast – att fisk dumpas överbord. Resultatet från omröstningen, 13 för och 10 emot, kan vara vägledande för hur EU-parlamentet kommer att rösta i plenum under morgondagen.

BalticSea2020 ser fram emot resultatet av röstningen och hoppas på en förbättrad reform som återuppbygger fiskbestånden och som lägger grunden för ett lönsamt fiske.

Läs gärna om stiftelsens arbete för en förnyad fiskerireform i projektet CFP-reform programmet.

Nybörjarguide om den gemensamma fiskeripolitiken

Om du tycker att EU:s fiskeripolitik kan vara komplicerad och svår att sätta sig in i, läs gärna Fish For the Futures nybörjarguide som förklarar vad den gemensamma fiskeripolitiken innebär. I guiden visar de på ett tydligt och enkelt sätt hur fisket ser ut inom Europa idag, på vilket sätt det kan bli bättre samt hur fiskbestånden kan upprätthållas i framtiden, om den gemensamma fiskeripolitiken förbättras. För mer information om guiden - klicka här. För att ladda ner guiden i pdf – klicka här. Guiden är på engelska.

Fiskeriutskottets röstning om den nya fiskelagen

Flera medier har under veckan rapporterat om ett historiskt beslut i EU då EU-parlamentets fiskeriutskott i tisdags (18 dec 2012), röstade om hur de vill att EU:s nya fiskelag ska se ut. För första gången röstade fiskeriutskottet för att den kommande fiskelagen ska återuppbygga fiskbestånden och förenkla styrningen av fisket. Resultatet, 13 för och 10 emot, är vägledande för hur EU-parlamentet kommer att rösta i plenum, vilket troligtvis sker i mars. Jacob Hagberg, projektledare Fiske BalticSea2020 säger bland annat att "resultatet av tisdagens röstning är ett fantastiskt steg i rätt riktning för att sätta stopp för kortsiktiga beslut och istället återuppbygga fiskbestånden och lägga grunden till ett lönsamt fiske."

BalticSea2020 har under året spridit kunskap om de fördelar som en förbättrad fiskelag skulle ha för fiskbestånden och för fiskeindustrins lönsamhet bland politiker i EU parlamentet. Det nu framröstade förslaget innehåller tre av de fyra huvuddelar som BalticSea2020 framhållit:

• En miniminivå införs för hur stora fiskbestånden ska vara för att säkerställa att bestånden är långsiktigt hållbara och att ett lönsamt fiske kan bedrivas (den så kallade Maximum Sustainable Yield – MSY-nivån). Fiskbestånden ska ha nått denna nivå senast 2020.
• Att all fisk som fångas ska landas (utkastförbud) och räknas av fiskekvoten istället för som idag då stora mängder fisk kastas tillbaka död i havet. Detta kommer sannolikt också att leda till förenklade fiskeregler för fiskeindustrin och större möjligheter att utveckla det egna fisket.
• En regionalisering av fiskeripolitiken så att EU sätter målen för förvaltningen medan regionerna som exempelvis Östersjöstaterna tillsammans beslutar om bästa metoderna för att nå dessa mål. Ett exempel på regionalisering är den överenskommelse som Sverige, Danmark och Norge gjort om att vara föregångsländer och införa utkastförbud i Skagerrak redan 2014.
• Tyvärr röstade man mot de delar av förslaget som var tänkta att bidra till att minska överkapaciteten i EU:s fiskeflottor. Överkapaciteten leder till sänkt lönsamhet som i sin tur pressar regeringarna att tillåta överfiske. BalticSea2020 anser också att direkta subventioner till fisket ska fasas ut eftersom de generellt höjer kapaciteten och därmed motverkar fiskeförvaltningen men även detta röstades bort.

- Resultatet av tisdagens röstning är ett fantastiskt steg i rätt riktning för att sätta stopp för kortsiktiga beslut och istället återuppbygga fiskbestånden och lägga grunden till ett lönsamt fiske. Mycket arbete återstår dock innan förslaget är antaget i EU och sedan krävs ett engagemang från EU:s medlemsländer och fiskare för att omsätta lagen i praktisk förvaltning, säger Jacob Hagberg, projektledare Fiske, BalticSea2020.

Senaste nytt inom Fiske

BalticSea2020 har blivit medlem i Baltic Sea Regional Advisory Council (BS RAC), General Assembly. Huvudsyftet med BS RAC är att ge råd till Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i frågor som rör förvaltningen av fisket i Östersjön. Till BS RAC remitterar EU förslag till nya lagar, för att höra medlemmarnas syn på dem. BS RAC:s medlemmar är fiskeorganisationer och andra intressenter, där BalticSea2020 ingår. För mer information om BS RAC, se här.

EU-parlamentet har röstat för en ändring av Shark Finning lagen, vilket innebär att det blir svårare att fuska när det gäller hajfiske. Finning innebär att hajens fenor skärs av, vanligtvis medan hajen fortfarande lever. Kroppen slängs sedan tillbaka i havet där det kan ta flera dagar innan hajen avlider.  Ändringen innebär att hajarna måste landas hela. Hajfenor är den huvudsakliga ingrediensen i hajfenssoppa.

EU-parlamentet har även röstat för Kommissionens förslag för en ny laxförvaltningsplan för Östersjön - ett styrdokument för hur alla Östersjöländer ska förvalta vårt gemensamma laxbestånd.

Röstningen om CFP-reformen framflyttad

Den planerade röstningen i EU-parlamentets arbetsgrupp för fiske, om hur EU:s fiskereglering ska se ut i framtiden, har flyttats från november till den 18 december. Det innebär att parlamentet troligen inte kommer att rösta om den förrän i februari. Datumet är dock för stunden inte bestämt.

Högre inkomst för fiskare om EU röstar för ett hållbart fiskbestånd

Ett välskött och hållbart fiske kan resultera i minskade utkast och högre inkomst för fiskare och fiskindustrin. Det säger WWF i ett pressmeddelande som publicerades den här veckan. Pressmeddelandet grundar sig på WWF:s senaste undersökning, Socio-Economics Benefits of a Bold EU Fisheries Reform. Undersökningen genomfördes av Framian BV och är den första som ur ett EU-perspektiv undersökt fiskesektorns potentiella sociala och ekonomiska vinster och som visar på argument för en förbättrad reform av Europas fisken.

Undersökningen pekar på flera fördelar med ett välskött och hållbart fiske och visar att vi skulle kunna se betydande vinster för både fiskaren och fiskindustrin:

• Fiskare inom EU skulle kunna fånga ytterligare 2.8 miljoner ton fångad fisk - en ökning med ca 80 procent.
• Fiskesektorn skulle kunna generera en extra inkomst på 2,1 billjoner euro per år - cirka 80 procent mer.
• Inkomsten för fiskare i EU skulle kunna höjas med upp till 50 procent, i jämförelse med vad den här idag.

Läs WWF:s pressmeddelande i sin helhet här. Pressmeddelandet är på engelska.
Undersökningen stöder vår ansats i projektet CFP Reform programmet. Läs mer om projektet här.

Vill du också vara med och påverka EU-parlamentets fiskerarbetsgrupp att rösta för en förbättrad fiskeripolitik i Europa? Då kan du besöka WWF:s kampanjsida "Stop bankrupting our oceans". Med kampanjen vill WWF uppmärksamma EU-parlamentarikerna att deras röstning om Europas fiskeripolitk är avgörande för ett välskött och hållbart fiske. Från sidan kan du också vara med och påverka genom att mejla EU-parlamentets fiskerarbetsgrupp och visa dem att du också står för ett hälsosammare hav och ett välskött fiske.

Minna Epps om MSC:s betydelse för ett hållbart och välskött fiske

Nu har den andra artikeln i BalticSea2020s
artikelserie om stiftelsens interna och externa projekt publicerats på hemsidan. Först ut var Jacob Hagberg som berättade om betydelsen av den nya gemensamma fiskeripolitiken (artikeln finns tillgänglig här). Den här gången har BalticSea2020 träffat Minna Epps, verksamhetschef Marine Stewardship Council (MSC), som berättar om MSC:s etablering och miljömärkning av fisk i Sverige. Läs artikeln här.

Jacob Hagberg om betydelsen av en ny gemensam fiskeripolitik

I början av september intervjuades Jacob Hagberg, projektledare BalticSea2020, om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, som EU ska rösta om i november. Klicka här för att läsa artikeln och ta reda på varför Jacob Hagberg tycker att en ny och förbättrad fiskeripolitik är så viktig.

                                                                                                                                          Foto: Dan Tilander

Överenskommelse om EUs framtida fiskeripolitik

På ministerrådsmötet den 12 juni kom EUs fiskeriministrar överens om en generell inriktning för den kommade reformen av EUs fiskelag. Den så kallade gemensamma fiskeripolitiken reformeras var tionde år och just nu pågår förhandlingarna för fullt.
EUs nya Lissabonfördrag betyder dock att ministerrådet och EU-parlamentet tillsammans skall besluta om en ny gemensam fiskeripolitik, men innan detta kan ske måste parlamentet ge sin syn i frågan. Detta beslut väntas i november och därefter väntar förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet.

Information från ministerrådets senaste möte

Den 12 juni träffades EUs fiske- och jordbruksministrar i ministerrådet, för att diskutera den gemensamma fiskeripolitiken (CFP). Det mest positiva resultatet från rådet var det allmänna stödet för införandet av utkastförbud. Detaljutformningen är dock byråkratisk och svårhanterlig och innehåller skrivningar som kan ge upphov till kryphål i lagstiftningen, vilket borde rättas till.
Förutsatt att Europaparlamentet har en liknande syn på förslaget om CFP reformen, kan överenskommelsen leda till en minskning av utkast inom en period av fyra år och ett nästan fullständigt utkastförbud inom mindre än sju år.

När det gäller regionalisering, utgör överenskommelsen grunden för en god fiskeriförvaltning. Mål och regler kommer att fortsätta att fastställas på EU-nivå, men medlen för att uppnå dem kan komma att fastställas på regional nivå av berörda medlemsstater. Men flera frågor återstår innan denna del är färdigförhandlad.

Det danska ordförandeskapets kompromissförslag om att fasa ut överfiske och uppnå maximal hållbar avkastning till senast 2020, godtogs. Detta är mindre ambitiöst än det ursprungliga förslaget, som föreslog att målet skulle uppnås till 2015, i enlighet med flera internationella avtal.

Vetenskapliga råden för nästa års fiskekvoter i Östersjön är publicerade

Internationella havsforskningsrådet publicerade den 31 Maj sina råd för 2013 års fiskkvoter i Östersjön. Generellt sett är beståndssituationen i Östersjön förhållandevis god. Råden kan laddas ner här.

Förslag till flerartsplan för torsk, sill och skarpsill

Internationella havsforskningsrådet publicerade den 31 Maj resultaten av en analys som skall ligga till grund för en flerartsplan för torsk, sill och skarpsill i Östersjön. Denna analys har i sin tur tolkats av EUs tekniska kommitté (STECF) som gör en försiktigare tolkning av resultaten. Till ministerrådsmötet i oktober 2012 planerar kommissionen att lägga fram sitt förslag till en flerartsplan för fiskeriförvaltningen i Egentliga Östersjön, som kommer att baseras på rapporten från STECF. Planen kommer beskriva hur torsk, sill och skarpsillsbestånden skall förvaltas.