Åtgärder i Björnöfjärden

Den första åtgärden
- permanent fastläggning av fosfor i sediment

Bakgrund
Metaller, t.ex. järn (Fe), aluminium (Al) och kalcium (Ca) är naturliga fosforbindande ämnen i bottensedimentet. Både näringsämnet fosfor och dessa metaller når Östersjön naturligt via avrinning, vittring och erosion av omgivande marker. Den ökade tillförseln av näringsämnen till Östersjön under den senare delen av 1900-talet har dock rubbat den naturliga balansen mellan fosfor och fosforbindande metaller i sedimenten. Dagens bottensediment innehåller ett stort överskott av fosfor som kontinuerligt läcker upp till vattenmassan och orsakar algblomningar. Dessutom är järn känsligt för syrebrist och förlorar sin fosforbindande förmåga då bottnarna blir syrefria. Det är balansen mellan naturligt fosforbindande metaller och fosfor som vi vill återställa i Björnöfjärden och omgivande vikar genom att tillföra aluminium (som ej är känsligt för syrebrist) för att permanent fastlägga den fosfor som finns i bottenvattnet och i bottensedimentet.

Genom att kemiskt fastlägga fosforn i systemet, och därmed reducera den pågående näringstillförseln, kommer tillförseln av plankton till bottnarna att minska. Då minskar också syrgastäringen, vilket på sikt möjliggör att fisk och bottendjur återvänder till de djupare bottnarna. Då sedimenten blir syrerikare återfår också de övriga metallerna sin naturligt fosforbindande förmåga. Omblandning av vattenmassan under dessa förutsättningar utvecklar ingen övergödning då näringshalterna i bottenvattnet förblir låga.

Genomförande
För den kemiska fastlägganingen av fosfor i Björnöfjärdens sediment kommer en  aluminiumkloridlösning att användas. Det är samma ämne som används vid dricksvattenrening i våra större vattenverk. Aluminiumbehandling har använts för att fastlägga fosfor i sjöar under drygt 40 år i Sverige, såväl som USA och i Europa. Hittills har man inte sett några negativa sidoeffekter, så länge det inte råder väldigt sura förhållanden i vattnet. Det finns inget som tyder på att det skulle vara annorlunda för Östersjön. Till skillnad från sjöar har Östersjön dessutom en god buffertkapacitet, så risken att få ett surt vatten är väldigt liten.
Åtgärden kommer att utföras av Vattenresurs AB som använder sig av en patenterad metod där aluminiumlösningen blandas ner i bottenvattnet och bottensedimenten med en slags harv som dras efter en pråm. En handfull sjöar i Stockholmstrakten (bland annat Flaten, Långsjön, Malmsjön och senast 2011, Trekanten) har med gott resultat behandlats på samma sätt under 2000-talet. Metodens effektivitet för brackvatten har också undersökts och utvärderats i ett storskaligt inneslutningsförsök, i BalticSea2020s regi, med gott resultat (Lilliesköld Sjöö & Mörk 2011). För mer information om den undersökningen - klicka här.

Primärt kommer bottenområden som regelbundet blir syrefria behandlas (>6 meter).

Förväntad effekt i viken
Till följd av den starkt minskade fosfortillgången förväntas viksystemet bland annat får en minskad tillväxt av alger, klarare vatten och lägre fosforhalter i vattnet. Det bör leda till mindre syretäring i bottenvattnet och en återkolonisation av bottendjur och fisk till vattenmassorna under sju meters vattendjup.

För att se en schematisk illustration över de planerade åtgärder för Björnöfjärden - klicka här

Andra åtgärder i och vid Björnöfjärdens viksystem

Strandäng för gäddyngelproduktion
I samarbete med Sportfiskarna påbörjades restaureringen av en strandäng (våtmark) vid Lugnet, som kommer att bli ett viktigt lek- och uppväxtområde för gädda. Gäddor från viken förväntas komma till det grunda vattnet våren 2013 för att leka och lägga sina ägg. I våtmarken kommer gäddynglen få en trygg plats att växa upp på under deras första månader i livet. Läs mer här.

Många delprojekt under paraplyet Levande kust
Parallellt med åtgärder och undersökningar i viksystemet pågår en rad delprojekt/studier. På Tekniska högskolan och Stockholms Universitet undersöks om restprodukter från t.ex. kalkindustrin kan vara billigare alternativ till aluminium, för att förhindra fosforläckage från sedimenten. För mer information om delprojekten, se Permanent bindning av fosfor i Östersjöns bottensediment och Reaktiva sorbent för fastläggning av fosfor i Östersjöns bottnar. I maj 2012 startade studien ”Åtgärder för Levande kust – vilka är nyttorna för samhället?”, som syftar till att ta reda på vilka ekonomiska nyttor boende, näringsidkare och kommun ser med välmående och friska vikar. För mer information om studien, klicka här.

Vad händer i projektet under 2013
Under nästa år kommer Levande kust att fortsätta med åtgärder på land, däribland åtgärder för att fånga upp läckande näringsämnen från jordbruket vid Säby gård i sedimentationsdammar, kalkfilter och en våtmark. En annan stor och viktig åtgärd är att minska näringstillförsel från enskilda avlopp. Läs mer om åtgärden här. Projektet har också skickat en ansökan till Havs- och Vattenmyndigheten om fredning av gäddan under lekperioden.

Löpande undersökningar i Björnöfjärdens viksystem
Under 2012 och 2013 undersöks vikarna noga; både före, under och efter åtgärdernas genomförande. I mars togs sedimentprover i Björnöfjärden för att se hur viken har mått under de senaste 50 till 100 åren. Senare under våren undersöktes viksystemets sediment för att beräkna hur mycket växtillgänglig fosfor som med tiden kan frigöras och bidra till övergödning. Kontinuerligt tas även vattenprover och en gång varje år undersöks växt- och djurliv i Björnöfjärden och referensvikarna Fjällviksviken och Skarpösundet. Vid tre tillfällen under 2012 undersöktes även utbredningen av viksystemens syrefria bottnar.